En hotad värld

Published 2018-11-27 08:35
BILD:Pixabay
BILD:Pixabay. Image: Förstörelsen efter orkanen Katrina i USA BILD:Pixabay.

Idag är ett av våra största hot klimatförändringar. Men hur mycket påverkar detta egentligen oss? Stämmer verkligen allt som sägs? Och vad kommer egentligen att hända om vi inte gör något åt det? 

Vi människor har under senare tid gått igenom allt fler katastrofer som kostat många människor livet. Väderkatastrofer som är allt ifrån översvämningar till skogsbränder till stormar har tidigare för oss svenskar känts långt borta men är nu påväg hit.

Hur kommer det att sluta?

Alla pratar om sommaren 2018 med värmerekord på flera ställen. Många njöt av sol och bad men många började också fundera på om detta verkligen var normalt eller om även detta berodde på klimatförändringarna. Dessutom finns det problem som glöms bort som är väldigt allvarliga. Exempelvis att många ställen i Sverige och hela världen håller på att försvinna och troligtvis inte kommer att existera om några 100 år.

I dagsläget släpper vi ut flera ton växthusgaser varje år som på ett negativt sätt bidrar till klimatförändringarna. Detta leder bl.a till ett varmare klimat, naturkatastrofer och mer extremt väder.

I artikeln Världens väder allt mer extremt från SVT Nyheter publicerad den 10 januari i år skriver journalisten Fanny Renman om hur världens väder blir allt mer extremt och att konsekvenserna kan bli katastrofala. I artikeln intervjuar Renman naturskadespecialisten Pär Holmgren som menar på att extremt väder i världen inträffar lite då och då och att det inte behöver ha med klimatförändringar att göra.

Men Holmgren påpekar dock att de extrema väderhändelser kan bli ännu mer extrema på grund av klimatet.

En värld under vatten

Ett stort globalt problem som hotar oss idag är att havsytan i världen kommer att höjas. Detta är på grund av två saker, för det första värms vattnet upp och varmt vatten tar mer plats än kallt eftersom att molekylerna drivs längre ifrån varandra. Det andra är att arktis och antarktis smälter på grund av höga temperaturer vilket leder till att havsnivån i världen stiger. De som drabbas mest är kuststäder men vissa områden är mer drabbade än andra som bl.a. Miami, Bangladesh och Maldiverna.

Om isarna fortsätter att smälta i den takt som de gör just nu förväntas Maldiverna att helt försvinna inom en snar framtid.

I juli i år inträffade ett extremt skyfall i Japan vilket kostade ungefär 200 människor livet och flera tusen fick fly från sina hem och i april fick över 425 000 människor fly från sina hem i Somalia på grund av kraftigt regn och översvämningar. För 100 år sedan skulle detta vara något ovanligt som man inte var förberedd på, men skrämmande nog så känns det som om denna typ av naturkatastrofer har blivit en del av mångas vardag. På Aftonbladets hemsida kommer det upp artikel efter artikel där det står nya rapporteringar om översvämningar.

“Vattenkaos efter översvämningar i Norge” är skriven den 14 oktober i år.

“13 döda i störtflod- steg åtta meter på fem timmar” är skriven den 16 oktober i år och “Ovädret i Italien: Aldrig sett nåt liknande” är skriven den 30 oktober.

Denna stora vattentillförsel beror på att solstrålarna har svårare att ta sig ur atmosfären och istället värmer upp jorden mer. Detta gör att mer vatten avdunstar från haven, sjöarna osv blir det då mer regn. När dessa oväder drar in över land kan de orsaka kraftiga skyfall vilket är en av orsakerna till dessa katastrofer.

Hotet i Sverige

Men hur stort är då egentligen hotet i Sverige? När det är naturkatastrofer ute i världen tänker nog många att sånt inte händer här i lilla Sverige.

Men om man tänker efter så har vi fått mer extremt väder här.

Exempelvis var vintern 2018 väldigt snörik vilket skapade stora problem i vardagslivet och ledde till flera halkolyckor, trafikolyckor, skador och till och med dödsfall.

Detta följdes av en rekordvarm sommar med temperaturer upp mot 30 grader och soltimmarna var på många ställen i landet väldigt många. Konsekvenserna blev att sommaren följdes upp av en torka där många fick problem med skörden. Detta har resulterat i att många bönder och andra boskapsägare kommer att få svårt med att ha tillräckligt med mat till sina djur i vinter. Om detta skulle fortsätta nästa sommar skulle det tillslut kunna leda till att det blir brist med mat till oss.

Konsekvenser

Förutom de direkta konsekvenserna vi får, exempelvis att husen förstörs av översvämningarna eller att de drabbade får ekonomiska följder finns det fler indirekta konsekvenser som påverkar oss mer på lång sikt.

Det kan vara att allt fler människor blir utan hem vilket leder till att fler så kallade miljöflyktingar måste fly från sina hemland på grund av livsfarliga förhållanden. Resultatet blir att fler länder måste ta emot flyktingar vilket skapar oroligheter. Många länder har inte tillräckligt med resurser för att ta hand om flyktingarna vilket i många fall kan leda till en politiskt debatt. På så sätt kan en översvämning i asien påverka oss mer än vad vi tror och skapa problem i hela världen.



Räddningen

Vi kommer aldrig att kunna stoppa det extrema vädret och det går inte att ändra hur vi redan har påverkat det. Det vi måste göra nu är att förhindra att det blir ännu värre.

För att förbättra detta måste vi vara medvetna om hur vi lever och hur det påverkar miljön.

Organisationen WWF jobbar med fem olika områden där man som privatperson kan bidra för ett bättre klimat. Dessa är:

Bilen- fossila bränslen är en av de största miljöbovarna när det gäller utsläpp av växthusgaser. Vi människor har en vana av att använda bilen lite för ofta och bara i Sverige står det för en tredjedel av våra utsläpp. Det är dock ganska lätt att ändra på då man kan tänka på att använda bilen så lite som möjligt. T.ex att gå till skolan/jobbet/affären osv om det är möjligt. Man kan tänka på att samåka eller åka kollektivt. Om fler blir medvetna om detta kan det leda till mindre växthusgaser.

Biffen- Om vi äter mindre kött är det både bra för miljön och vår hälsa. Köttätandet står för en fjärdedel av våra utsläpp så genom att bara åka mindre bil och äter mer vegetariskt kan Sverige bidra till en bättre värld.

Bostaden- Mycket energi går åt till bostäder. För att bidra till ett förbättrat klimat kan man tänka på olika smågrejer som att använda sig av LED-lampor, inte låta lampor eller elementen stå på i onödan och att sänka temperaturen inne och istället ta på sig varma strumpor.

Börsen- Alla sparar inte pengar på banken eller investerar det i olika bolag men om man gör det kan man tänka på att hålla lite koll på vart pengarna hamnar för att försöka välja det bästa alternativet för dig själv och miljön.

Butiken- Vem vill inte ha en ny fin tröja? Eller ta många plastpåsar i affären för att lättare kunna packa ner våra varor? Men vi måste sänka vår konsumtion eftersom tillverkningen av olika varor orsakar mycket växthusgaser. Dessutom kan rester av exempelvis plast hamna i naturen som på lång sikt får stora konsekvenser.

Så om man själv vill bidra till en bättre miljö kan man tänka på att kanske inte köpa den där nya tröjan för man vet ju att man inte behöver den, eller att ta med en egen påse till affären att packa varor i. Det sparar inte bara på miljön utan på plånboken också.

Klimatförändringarna blir allt värre och sker allt för ofta. Det finns hopp, men då måste vi agera nu.
 

References: (1) Aftonbladet, (2) SMHI extremt väder, (3) SMHI kunskapsbanken, (4) WWF, (5) SVT, (6) HBL, (7) WWF klimat
Writers
Research
Ana Jibotean
22 Oct
Pupil
Sarah
22 Oct
Pupil
https://medium.com/kinomoto-mag/the-dawn-of-ai-generated-cinema-how-text-to-video-technology-is-reshaping-hollywood-1d3da0c99868
22 Oct
Pupil
Everybody needs a break
22 Oct
Pupil
Own picture
22 Oct
Pupil
Personal source
22 Oct
Pupil
Photographer; George Todirașcu
22 Oct
Pupil
22 Oct
Pupil
Wilma Eriksson Thörn
07 Nov
Pupil
Ana Jibotean
22 Oct
Pupil
Sarah
22 Oct
Pupil
https://medium.com/kinomoto-mag/the-dawn-of-ai-generated-cinema-how-text-to-video-technology-is-reshaping-hollywood-1d3da0c99868
22 Oct
Pupil
Everybody needs a break
22 Oct
Pupil
22 Oct
Pupil
17 Sep
Pupil
Anastasia Teodorescu
17 Sep
Pupil
17 Sep
Pupil
22 May
Pupil
22 May
Pupil
22 May
Pupil
22 May
Pupil