I ett samhälle där klimatfrågan får allt större tyngd uppstår parallellt alternativa vinklar. Med inflytelserika figurer i maktpositioner som aktivt förnekar klimatet har en ny grupp uppstått - klimatförnekarna

Trots att klockan bara är halv tio på fredagsmorgonen strömmar besökare in till Svenska Mässan för att besöka årets Bokmässa. Mitt i myllret av röster, bokbläddrande och skräniga mikrofonljud befinner sig Daniel Lindvall, fil dr i sociologi, tidigare kansliråd i regeringskansliets demokratienhet och tidigare huvudsekreterare i Demokratiutredningen. Med grund i sin bok Folkstyret i Rädslans tid (Fri tanke, 2017) håller han ett seminarium om klimathotet och dess förnekare.

Under seminariet tillrättavisar Lindvall begreppet “klimatförnekare” och menar att begreppet inbegriper mer än ett aktivt förnekande av klimatförändringarna; en stor del vet att miljöförstöring är ett problem men väljer aktivt att inte förhindra det.

- Det finns nog en grupp på 20% som säger att hotet finns, att man accepterar det men man tycker att det är överdrivet, och dem skulle man kunna kalla klimatförnekare.

Lindvall menar att det i Sverige är endast mellan 5-10% som helt nekar till att det finns ett miljöproblem. I andra länder som USA, Saudiarabien och Australien till exempel som har flest klimatförnekare detta grundar sig att den att länder som förbrukar och tillverkar olja inte ser de stora problemet utan tänker mer på de ekonomiska vinningen. Dessa stora länder ser hellre att man som land tjänar stora pengar än att rädda vår planet. Det gör att landet kan ha en annan vinkel i exempelvis nyheter som handlar om klimatet. Resultatet av detta blir att folket får en skev bild av klimathotet, vilket gör att landet blir en orsak till att befolkningen blir klimatförnekelse.

Utöver att folk förnekar på grund av ekonomisk vinning menar Daniel Lindvall även att “vanliga” personer fastnar i en hopplöshet. Antingen tänker de att allt redan är förlorat eller att de själva inte kan göra något som egentligen påverkar miljön.

- Om man tänker att det inte spelar någon roll vad man själv gör för att det är en liten grej som behöver stora förändringar kommer man aldrig komma framåt i förhindra miljöförstöring.

Han säger även att det inte går för individen att ta hela ansvaret som det snackas om i media, de stora förändringarna måste ske i politiken och alla länder måste ta sitt ansvar och börja få alla att hjälpa till.

Sverigedemokraterna är partiet i Sveriges Riksdag vars klimatpolitik ofta omnämns som bristande. I Naturskyddsföreningens valgranskning 2018 sammanställdes 18 miljöförslag, varpå SD endast ställde sig bakom två av dem.

- Vi tycker att klimatfrågan i huvudsak är en global fråga, och därför är det viktigt att man jobbar globalt för att det ska förändras. Det finns många andra länder som gör mer påverkan.

Daniel Lindvall tycker dock inte att detta håller som ett argument. Han anser att frågan också handlar om att vara en förebild för andra länder samt att bidra med ny klimatsmart teknik.

- Det är just det argumentet som gör att vi alla stannar upp och att inget gör något. Indirekt blir det ett argument om att om ingen annan gör något så måste inte jag heller göra det.